mypersonalgrudge

2010-12-31
12:27:48

En film som inte har alla verktyg i lådan

Toolbox Murders

Ett ungt par, Nell och Steven, flyttar in i en lägenhet i Hollywood. Det är en underlig gammal byggnad, och människorna som bor där är mycket speciella. Nell är mycket illa till mods i byggnaden, och känner sig utsatt och ensam. Hon kan heller inte ignorera de otäcka ljuden hon hör från lägenheten intill. När hon slutligen hittar en vän, och vännen plötsligt försvinner spårlöst, börjar Nell undersöka byggnaden och dess historia för att lösa mysteriet. Men hemligheten som byggnaden ruvar på är mörkare än hon någonsin hade kunnat ana.

Det här var en brutal besvikelse. Omslaget meddelade stolt att filmen har samma regissör som mästerverken Poltergeist och Motorsågsmassakern, och även om jag givetvis inte var dum nog att tro att den här filmen skulle vara lika bra hade jag ändå trott att den skulle vara helt okej. Men nej, den är faktiskt ganska kass. Uppbyggnaden på filmen är konstig, och den är från början svår att komma in i. Det tar ett tag innan man lyckats bena ut vad den exakta handlingen är. Efter det är den bara klumpigt gjord. Klumpigt manus, klumpigt regisserad, klumpiga skräckscener. Ett stort problem är exempelvis att man inte får en klar bild över varför karaktärerna agerar som de gör. Jag begrep så mycket som att Nell ville hitta sin försvunna vän, men jag begrep aldrig hur hon drog kopplingen att hon skulle undersöka huset. Det finns någon lam förklaring, hon upptäcker typ att ett rumsnummer saknas på varje våning, och tydligen är det värsta mysteriet och hon måste undersöka det. Okej, det fanns vidare omständigheter, men inget som förklarar varför hon handlar som hon gör. Hon framstår mest som irrationell och småtokig. Det kanske hon i och för sig var, vad vet jag.
    Ett annat problem är att filmen börjar kasta in en massa ny information i slutet som varken processas eller förklaras. Det hintas om en massa saker som tydligen är lösningen på mysteriet, men jag lämnades bara djupt förvirrad och ganska irriterad. Det är heller inte så värst snyggt att filmen läggs upp som ett mordmysterium, och vips presenteras en massa övernaturligheter som det aldrig hade hintats om tidigare i filmen. Det är bara otroligt osmidigt.
    Det här är en film som jag tycker att man klarar sig bättre utan. Jag gick in med medelhöga förväntningar och blev otroligt besviken. Fast det såklart, går man inte med väldigt låga förväntningar kanske den blir bättre. Kanske. Stort kanske.

Sen har jag faktiskt inte glömt att det är nyårsafton, så därför bjuder jag på en liten special treat. Bästa repliken från Dracula (1931):

2010-12-30
12:34:41

En riktig must-see

Eden Lake

Jenny och Steve har sett fram emot en lugn, romantisk campingtur vid Eden Lake. Friden störs nästan genast av ett skränigt ungdomsgäng. Från början är de mest irriterande, men händelserna tar en drastisk vändning när de stjäl parets bil. Det hela har snart utvecklats till en mardrömslik hetsjakt där bara den mest hänsynslöse kan gå ut som segrare.

Ibland, när jag står på videobutiken och betraktar allt skräp som pumpats ut, är jag nära att förlora hoppet om den moderna skräckindustrin. Men då och då kommer det en film som försäkrar mig om att genren inte är på väg att dö ut, och att dess glansdagar inte nödvändigtvis är förbi. Eden Lake är precis en sådan film. Det här är en välgjord, vacker, rå och otäck historia som känns underligt relaterbar. Den bygger inte upp spänningen på samma sätt som de flesta skräckfilmer gör. Det finns ingen mördare, inget spöke eller monster som lurar i skuggorna och väntar på att träda fram. Fienden är synlig och tydlig, och skrämmande realistisk. Hela filmen känns faktiskt oroväckande realistisk, vilket gör att den kommer väldigt nära. Själv fick jag pausa vid ett flertal tillfällen, för det var svårt att se allt i ett kör. Jakten är skrämmande och uppstressande, våldet är smärtsamt och ett flertal scener får en att kvida framför TV-rutan. Filmens enkelhet är en annan god egenskap. Handlingen är väldigt simpel, och det är kanske just det som får det att funka så bra. Jag är skeptisk mot skräckfilmer som krånglar till det för mycket, för det är ganska få som lyckas bena ut det hela på ett tillfredsställande sätt. Eden Lake gör inte anspråk på att vara en komplicerad berättelse. Det är en enkel berättelse om mänsklig grymhet och om monstret som lurar inom oss. Det här är en film som jag helhjärtat kan rekommendera. Det vore synd att gå miste om den.

En kul notis är att regissören som regisserat Eden Lake även ska regissera den nya filmatiseringen av The Woman in Black som kommer under nästa år. Då jag verkligen älskar The Woman in Black känns det hoppfullt att den får en så begåvad regissör.

2010-12-25
13:44:59

Åldersnoja och vampyrer

The Countess

Den nyblivna änkan Erzebet Bathory är en rik och mäktig kvinna som till och med kungen själv står i skuld till. Hon förälskar sig i en betydligt yngre man och känslorna blir besvarade, men mannens far håller dem isär för att kunna utnyttja Erzebets brustna hjärta och därigenom komma åt hennes rikedomar. Ovetandes om faderns inblandning blir Erzebet övertygad om att hennes älskade övergivit henne för att hon är för gammal, och för att hennes skönhet börjat blekna. Hon blir mer och mer besatt av att bevara sin ungdom, och alla hennes böner tycks besvaras den dag då hon äntligen finner den ultimata lösningen: Blod.

Det här är en film som jag har velat se ganska länge, och jag har äntligen kommit till skott. Erzebet Bathory, eller Elisabeth Bathory som hon också kallas, har så vitt jag vet existerat på riktigt (jag nämnde nog det här i recensionen om Eternal), och hon är en av de som hjälpt till att bilda den moderna vampyrmyten. Så hur var filmen då? Jo, den är bra. Den är inte riktigt vad jag hade väntat mig, jag trodde att det skulle vara mer skräck och mer fokus på själva vampyrdelen och svartkonster. Det är mer fokuserat på psykologi och drama, och filmen är mer hjärtekrossande än otäck. Men den är bra, och den är väldigt välgjord. Jag tycker om att filmen tar sin början medan Erzebet fortfarande är en relativt normal och frisk kvinna. Man får liksom följa hela processen som leder mot henne vansinne. Det är ingen vampyrfilm, så om det är det man är ute efter lär man bli besviken. Är man däremot intresserad av Erzebet Bathory som person är den väldigt intressant. Jag vet inte alls hur stor faktabakgrund filmen har, och jag vet inte om några av de händelser som beskrivs faktiskt hände, bortsett från hennes besatthet av ungdom och hennes speciella törst efter blod. Dock drar det ju inte nödvändigtvis ner betyget på filmen. Berättelsen känns som en rimlig teori, som ett möjligt händelseförlopp, och den är engagerande och spännande. Från min sida blir det nog en rekommendation. En liten varning dock: Den kan orsaka lite åldersnoja.