mypersonalgrudge

2010-06-17
21:22:55

Hanteringen av odöda

Hanteringen av odöda 

Jag är för trött, alternativt för lat, för att försöka summera handlingen av ”Hanteringen av odöda”, och det är faktiskt ganska svårt att göra det på ett rättvist sätt. Alla som varit döda mindre än två månader vaknar ur sina gravar, och i boken får man följa fyra olika berättelser med människor som på olika sätt drabbas av det som hänt.

     Det här är andra boken jag läst av John Ajvide Lindqvist. Den förra var, kanske inte helt oväntat, ”Låt den rätte komma in”. Jag tycker om Ajvide Lindqvists författarstil väldigt mycket, och jag var glad över att upptäcka att den här boken var obehagligare än den förra. Visst är ”Låt den rätte komma in” en väldigt bra bok, men för mig personligen blev det mer drama än skräck, även om många hemska saker händer i den. ”Hanteringen av odöda” innehåller också mycket drama, men var samtidigt väldigt skrämmande. Samt att ett par scener nästan bokstavligen fick det att vrida sig i magen på mig. Slutet var en aning kryptiskt, men tydligen finns det en epilog i novellsamlingen ”Pappersväggar”, så det blir till att hugga in på den härnäst antar jag.

      Ja, jag har inte tänkt prata mig trött om ”Hanteringen av odöda”, jag ville mest berätta att jag har läst den, att jag gillar den och att jag rekommenderar den. Mycket nöje.

2010-06-07
11:26:04

En tripp till lilla landet lagom: Heartland

Heartland Ghost

Jeff och Pam har investerat sina sista pengar i ett gammalt hus byggt på 1800-talet, som de planerar att rusta upp och sedan sälja vidare med vinst. Efter ett litet tag börjar problem uppstå i form av mystiska händelser i huset. Jeff har underliga drömmar, underliga vinddrag känns och föremål flyttas runt. Det är snart uppenbart att ingen naturlig förklaring finns, och ett TV-team, specialiserat på att undersöka paranormala fenomen, kallas in. Skepsism och ateism utmanas när TV-teamets närvaro får händelserna att eskalera. Vad har egentligen hänt i huset?

 

Om någon bad mig sammanfatta Heartland Ghost med ett enda ord så skulle ordet bli ”medelmåttig”. Det här är en film som i alla lägen tycks hamna... ja... på mitten. Lustigt nog är snittbetyget på IMDB just 5.1. Det var en lagomt intressant spökhistoria med lagomt intressanta karaktärer som gör lagomt intressanta saker medan de kämpar för att lösa det lagomt intressanta mysteriet med de lagomt intressanta spökena.
    På plussidan, för det fanns en plussida, så ska jag medge att jag blev ganska skraj när jag såg den. Inte jätterädd, jag låg inte sömnlös halva natten, men det var ganska kusligt medan jag fortfarande satt och såg filmen. Den fyllde alltså till största del sitt grundläggande syfte. Sen är det ett helt okej manus och skådespelarna är duktiga.
    På minussisdan kan jag börja med att gnälla lite på hur det är filmat. För det mesta är det helt okej, men jag gillar inte riktigt det brutala överanvändandet av kameran som spökets ögon. Man får liksom se från spökets perspektiv då och då, alldeles för ofta. Det blir snabbt tröttsamt och gammalt, det är varken läskigt eller häftigt. Att ljud, foto och färger dessutom blir förvrängda i de här sekvenserna gör inte saken bättre. En annan sak som jag lägger på minussidan är slutet. Filmen är liksom på väg i rätt riktning, men det blir inget riktigt klimax som man hade önskat. Man får inte riktigt känslan av att det hela leder fram till något. Det blir mest lite... meh.

 

Jag kan väl avslutningsvis varken påstå att jag rekommenderar Hearland Ghost, eller att jag avråder folk från att se den. Det är helt enkelt en lagomt intressant, medelmåttig skräckfilm.

2010-06-06
11:52:05

Shutter eller Shutter? Shutter såklart.

Shutter (2008)

Ben och Jane Shaw är nygifta, och smekmånaden ska spenderas i Japan där Ben fått jobb som fotograf. Strax efter de kommit dit råkar de ut för en olycka där de kör på en ung, japansk kvinna, och sedan själva kör av vägen och kraschar. Själva klarar de sig relativt oskadda, men av den unga kvinnan syns inte ett spår. Kort därefter börjar underliga ljusfenomen synas i de foton som Ben tar, och i takt med detta börjar otäcka saker hända. Jane är övertygad om att någon, eller något, försöker kontakta dem. Snart ska det visa sig att det ligger betydligt mer bakom den otäcka historien än hon någonsin kunnat ana.

 

Det här är en remake på en Thailändsk skräckfilm från 2004 med samma titel. Jag är generellt inte särskilt förtjust i remakes, och i synnerhet inte i den här remake-vågen, som blev en följd av The Ring från 2002, där Hollywood mest verkade försöka roffa åt sig alla asiatiska manus som de bara kunde, för att för att sedan kasta ut en billig produktion med lagomt kända skådespelare och ett förenklat manus som skulle kunna dra in mer pengar. Kort sagt var jag väldigt inställd på att se Shutter bara för att såga den, så det ska medges att jag nu är lite besviken. Jag kan inte, med gott samvete, strimla den verbalt, för  illa är den trots allt inte. Det finns inget i den som är direkt dåligt gjort. Skådespelarna gör ett okej jobb, och det gör även regissören. Skräckscenerna är ganska okej, manuset håller ihop.

     Med det sagt tänker jag nu ändå rikta in mig på filmens största negativa aspekt. Produktionen är väldigt oinspirerad. Det är faktiskt mest bara en blek kopia av originalet. Vissa saker har gjorts om, men bara litegrann. Hela stommen och flera av scenerna är tagna rakt av originalfilmen och bara inspelade igen. Det gör filmen lite poänglös. Ska man se den kan man ju lika gärna se originalet istället, för i ärlighetens namn får man nog mer ut av det. Det finns liksom ingen tankeverksamhet bakom manuset.

     Sen frågar jag mig varför i hela friden den ska utspela sig i Japan. Originalfilmen är inte japansk, och det finns inget i manuset som förutsätter ett asiatiskt spöke. Hade det fått utspela sig i Amerika hade det kanske funnits större möjligheter att bryta sig fri från originalmanuset och göra något eget av det. Jag får inte riktigt grepp om just den delen av filmen.

 

För att sammanfatta tycker jag inte att den här filmen är värd pengarna om man har möjlighet att se originalet istället. För all del, det här är inte ett övergrepp på ögonen, det är bara en otroligt överflödig remake.