11:38:45
Lite besviken är man allt
The Silent House
Wilson och hans dotter Laura ska fräscha upp huset till en familjevän, Nestor, som har planer på att sedan sälja det. Efter en varning från Nestor om att inte gå upp på övervåningen lämnas far och dotter ensamma i huset över natten. Snart börjar dock Laura höra underliga ljud – från övervåningen. När hennes far går upp för att titta efter och inte kommer ner igen börjar Laura inse att det inte är ensamma i huset. Någon – eller något – döljer sig däruppe.
The Silent House är en väldigt speciell film i och med att den är filmad i en enda lång tagning, helt utan klipp. Nåja, nästan utan klipp. Det finns en sekvens efter eftertexterna, men till största del är den filmad i ett enda kör. Så den har ett spännande upplägg, och är gjord på ett tämligen ambitiöst sätt. Så, är den bra? Ptja. Nja. Ja och nej får jag kanske säga. Jag tyckte att det var fullkomligt makalöst att se hur den var filmad. Det är väldigt vackert och väldigt välgjort. Det var nästan så fascinerande att det blev en aning distraherande den första stunden, man satt mest och stirrade för att kontrollera att de verkligen aldrig klippte. Tempot fungerade inte riktigt för mig de första tjugo minuterarna, på något vis lyckades den vara både för snabb och för långsam på samma gång. Men när man kommit en bit in blir den faktiskt genuint spännande och ganska så obehaglig. Jag blev riktigt skraj i vissa scener, och då är jag ändå inte särskilt lättskrämd nu för tiden.
Tyvärr så faller den platt på slutet. Jag ska inte avslöja vad som händer, men jag är nog beredd att säga att det är en av de sämsta upplösningarna jag någonsin sett på en skräckfilm. Väldigt synd med tanke på hur lovande den var fram till dess. Slutet är så katastrofalt att det drar ner hela det generella intryck som filmen gav. Jag kan dock fortfarande tycka att den är sevärd, bara på grund av hur de filmat den. Sen är det ju faktiskt inte alla dagar som man får se en skräckfilm från Uruguay.
Man kan också läsa att filmen är baserad på en sann historia, och det är helt sant men man får ändå ta det med en nypa salt. Den är baserad på en mordgåta som skedde i Uruguay på fyrtiotalet och som aldrig fick något svar. Filmen är regissörens fria spekulationer om hur det hela kunde ha gått till. Det finns en remake på filmen som jag inte har sett än, men jag ska nog försöka hitta den för att jämföra. Kanske har de gjort någon smart ändring som får slutet att falla på plats på ett bättre sätt, men jag ska antagligen inte hoppas för mycket.
Peace out.
The Silent House är en väldigt speciell film i och med att den är filmad i en enda lång tagning, helt utan klipp. Nåja, nästan utan klipp. Det finns en sekvens efter eftertexterna, men till största del är den filmad i ett enda kör. Så den har ett spännande upplägg, och är gjord på ett tämligen ambitiöst sätt. Så, är den bra? Ptja. Nja. Ja och nej får jag kanske säga. Jag tyckte att det var fullkomligt makalöst att se hur den var filmad. Det är väldigt vackert och väldigt välgjort. Det var nästan så fascinerande att det blev en aning distraherande den första stunden, man satt mest och stirrade för att kontrollera att de verkligen aldrig klippte. Tempot fungerade inte riktigt för mig de första tjugo minuterarna, på något vis lyckades den vara både för snabb och för långsam på samma gång. Men när man kommit en bit in blir den faktiskt genuint spännande och ganska så obehaglig. Jag blev riktigt skraj i vissa scener, och då är jag ändå inte särskilt lättskrämd nu för tiden.
Tyvärr så faller den platt på slutet. Jag ska inte avslöja vad som händer, men jag är nog beredd att säga att det är en av de sämsta upplösningarna jag någonsin sett på en skräckfilm. Väldigt synd med tanke på hur lovande den var fram till dess. Slutet är så katastrofalt att det drar ner hela det generella intryck som filmen gav. Jag kan dock fortfarande tycka att den är sevärd, bara på grund av hur de filmat den. Sen är det ju faktiskt inte alla dagar som man får se en skräckfilm från Uruguay.
Man kan också läsa att filmen är baserad på en sann historia, och det är helt sant men man får ändå ta det med en nypa salt. Den är baserad på en mordgåta som skedde i Uruguay på fyrtiotalet och som aldrig fick något svar. Filmen är regissörens fria spekulationer om hur det hela kunde ha gått till. Det finns en remake på filmen som jag inte har sett än, men jag ska nog försöka hitta den för att jämföra. Kanske har de gjort någon smart ändring som får slutet att falla på plats på ett bättre sätt, men jag ska antagligen inte hoppas för mycket.
Peace out.