mypersonalgrudge

Jag är för trött, alternativt för lat, för att försöka summera handlingen av ”Hanteringen av odöda”, och det är faktiskt ganska svårt att göra det på ett rättvist sätt. Alla som varit döda mindre än två månader vaknar ur sina gravar, och i boken får man följa fyra olika berättelser med människor som på olika sätt drabbas av det som hänt.

     Det här är andra boken jag läst av John Ajvide Lindqvist. Den förra var, kanske inte helt oväntat, ”Låt den rätte komma in”. Jag tycker om Ajvide Lindqvists författarstil väldigt mycket, och jag var glad över att upptäcka att den här boken var obehagligare än den förra. Visst är ”Låt den rätte komma in” en väldigt bra bok, men för mig personligen blev det mer drama än skräck, även om många hemska saker händer i den. ”Hanteringen av odöda” innehåller också mycket drama, men var samtidigt väldigt skrämmande. Samt att ett par scener nästan bokstavligen fick det att vrida sig i magen på mig. Slutet var en aning kryptiskt, men tydligen finns det en epilog i novellsamlingen ”Pappersväggar”, så det blir till att hugga in på den härnäst antar jag.

      Ja, jag har inte tänkt prata mig trött om ”Hanteringen av odöda”, jag ville mest berätta att jag har läst den, att jag gillar den och att jag rekommenderar den. Mycket nöje.