mypersonalgrudge

Prom Night

Tre år har passerat sedan den traumatiska kväll då Donna såg sin familj bli brutalt mördad av en galning. Med mördaren tryggt bakom lås och bom har Donna, med hjälp av sina vänner och sina fosterföräldrar, börjat få ordning på sitt liv igen. Nu närmar sig skolavslutningen, och den efterlängtade balen ska äga rum. Vad ingen vet är att mördaren åter är på fri fot, och att han har siktet inställt på Donna.

Det här är en till remake (gör Amerika seriöst inget annat?), och den här gången på filmen Prom Night från 1980. Dock tror jag inte att nyinspelningen är kopierad rakt av, handlingen verkar vara ganska annars, men då jag ännu inte sett originalet kan jag inte uttala mig om det. Det får bli ett senare projekt att se den också. Men, för att hålla oss till den Prom Night som jag faktiskt har sett så kan jag inleda med att säga att det här är en ganska dålig film. Grundkonceptet är inte så illa. En man som blir besatt av en ung kvinna och mördar för att komma åt henne. Det är otäckt att föreställa sig, och det borde gå bygga en rätt intressant film på temat. Det här var dock inget lyckat försök. Det stora problemet med filmen är att den på något vis känns felvänd. Vanligen skulle man kanske välja att skapa lite av ett mysterium runt mördaren och runt de försvinnanden som sker under filmens gång. Man vill ju inte veta exakt vad man har att vänta sig, man vill sitta som på nålar och vänta. Den här filmen gör tvärtom. Den börjar med att förklara precis vem mördaren är, precis vad han har för motiv, och går sedan vidare till att berätta var han är och vad han gör. Så man vet vem han är, hur han ser ut, vad han gör och när. Hur är det spännande? Svar: Det är det inte. Filmen har ett otroligt konstigt upplägg på det sättet, det känns på något vis som att de mer är intresserade av att återberätta en händelse än att få publiken att uppleva den tillsammans med huvudkaraktärerna. Det fungerar inte alls, och förtar effekten av en handling som annars hade kunnat lyckas ganska bra. Ett annat problem för mig var Brittany Snow som spelar Donna. De flesta skådespelarna gjorde ett hyfsat bra jobb, och jag påstår väl egentligen inte att hon inte också gjorde det, men hon är så ohyggligt… urvattnad. Och ointressant. Ni vet den obligatoriska blondinen som dör inom första halvtimmen i nio av tio slasherskräckisar? Här var det som att någon beslöt sig för att göra en film om den blondinen, med undantaget att Donna inte var slampig. Hon var bara otroligt tråkig. Förutom det har jag inget konkret att kritisera på, men just de där två punkterna förstör intrycket av filmen. Det är svårt att göra bra skräck om man inte ens försöker göra skräck av det till att börja med.