mypersonalgrudge

2010-05-31
22:32:20

Fortfarande lite sting i 50-talet

Creature From the Black Lagoon

En forskare hittar delar av kvarlevorna efter en aldrig tidigare skådad varelse i ett stenblock vid amazonfloden. Fyndet intresserar andra forskare som, lockade av tanken på framgång och ny kunskap, följer med honom för att gräva fram resten av kroppen. När kroppen dock inte befinner sig på samma ställe som de övriga hittade kvarlevorna beger sig forskargruppen in i den okända svarta lagunen i hopp om att resten ska ha sköljts iväg och drivit in där. Inne i lagunen lurar dock något långt mer häpnandsväckande än de någonsin kunnat föreställa sig. Men också något betydligt farligare.

 

Det här är en gammal härlig kultklassiker som har legat och väntat i min filmhög ganska länge, och som jag slutligen tog mig i kragen och tittade på. Och, ja, vad kan man säga. Den bekräftade, som många filmer förr, min övertygelse om att kultklassiker verkligen är kultklassiker av en anledning. Jag var faktiskt inte helt säker på att den här filmen skulle vara så jättebra, och jag skäms även över att rapportera att omslaget fick mig att tvivla lite på möjligheterna att ta filmen på allvar. Varelsen ser trots allt lite... speciell ut. Men alla mina tvivel till trots, det är en underbar film. Bra, sammanhållande handling, bra skådespelare, bra regi. Och ett stort plus till fotot. Undervattensbilderna (och det finns många) är helt magiska. Jag trodde på förhand inte att monsterdräkten skulle vara så imponerande, och visst, på land ser den lite sådär ut. Men den gör sig fantastiskt bra under vatten. Monstret såg ut att röra sig mjukt och följsamt, och det hela blev bara väldigt effektfullt.

     Sedan var det också en rolig överraskning att filmen kan ses som ett litet inlägg i miljödebatten. Hanteringen av okända arter och deras rättigheter problematiserades, och allt blev inte bara svart och vitt. Ur skräcksynpunkt... Nja, jag blir sällan skrämd av de riktigt gamla skräckisarna. Men jag kan absolut se hur den kan ha varit obehaglig när den var ny. Skräckmomentet är trots allt väldigt omsorgsfullt uppbyggt. Det är kort och gott en film jag kan rekommendera. Mycket nöje.

2010-05-30
21:26:39

Fuskar med Planet Terror

Okej, jag vet att Planet Terror inte direkt är en skräckfilm, men den innehåller faktiskt zombies, så därför tycker jag att jag kan få kommentera den här. Jag vill inte ens försöka sammanfatta storyn. Den är ganska plåttrig och svår att beskriva på ett rättvist sätt. Filmen är i alla fall en ganska underhållande, actionspäckad historia om människor som slåss mot zombies, och ibland varandra, på intressanta vis. Överlag var det en ganska trevlig film, men på något vis kände jag mig inte helt nöjd efteråt. Handlingen håller ihop lite för dåligt, vissa karaktärer hade inte ens behövt vara med och den kändes nästan onödigt rå på sina ställen. Sedan hade jag lite problem med själva zombiebiten, för trots att sagda varelser genomsyrade hela filmen kändes de underligt frånvarande. De var en så underordnad del av handlingen att man bara halvt tog till sig att det faktiskt förekom någon slags invasion.

      Men, det var en snygg film, med bra skådespelare. Och huvudpersonerna, Cherry och Wray, är i princip omöjliga att inte tycka om. Det är egentligen inget fel på regin, jag tror mest bara att den inte tilltalade mig personligen. Sen är det ju alltid roligt att se Tarantino gästspela lite. Så, nu har jag fått pladdra av mig lite om Planet Terror. Det känns bra.

2010-05-15
22:21:18

Döda eller dödas när kaoset bryter ut.

The Signal

En kvinna återvänder hem till sin make sent en natt, efter att ha spenderat kvällen hos sin älskare. Maken vet att något inte står rätt till. Sedan bryter helvetet lös. Någonting har förändrats, och människor blir galna. Våldet härjar fritt. Det har något att göra med den underliga signal som sprids genom TV-apparaterna, men ingen vet var den kommer ifrån eller varför. Kampen för överlevnad tar sin början. Men vem kan man egentligen lita på?

Jag är så positivt överraskad av den här filmen att jag inte vet var jag ska börja. Det var inte det att jag trodde att den skulle vara dålig, det var snarare så att jag inte hade några förväntningar alls. Kanske var det ett bra ingångsläge, för jag älskar den här filmen. Någon sa till mig att det var en lågbudgetproduktion, och det tror jag verkligen på. Det ser inte ut som att någon större budget använts, och jag tror också att filmen har mått bra av det. Jag gillar minimalistisk skräck, och det är det här. Men den är samtidigt väldigt brutal. Det är mycket blod, mycket våld, några väldigt grymma och makabra scener. Filmen är uppdelad i tre segment, och man får följa olika karaktärer i var och ett av dem. Varje segment bär på en del av historien, och först när man sett alla tre går hela pusslet ihop. Segmenten är väldigt olika varandra, vilket bjöd på en trevlig variation.
    Hela filmen är vackert regisserad och skådespelarna är mycket duktiga och bra i sina roller. Grundidén är intressant, och manuset välskrivet. En del dialoger är helt underbara. The Signal är på samma gång skräck, action, komedi och en kärlekshistoria, och lyckas skapa harmoni mellan alla genrer som den kastar sig mellan. Det är förvisso inte det läskigaste jag sett, men man finner sig själv en aning paranoid dagarna efter. Och man kan inte låta bli att fundera över vem man skulle vara om signalen inträffade på riktigt: mördare, överlevare eller offer?

Dock är jag inte helt säker på vad den här filmen gjorde i min Zombie-box. Det står på DVD-boxen att det ska vara zombiefilmer, men den här hade faktiskt inget med zombies att göra. Den apokalyptiska känslan kan förstås kännas igen i zombiefilmer också, och kanhända fanns ett par andra gemensamma nämnare med. Men faktum kvarstår: Det har inget med zombies att göra.
    Men som sagt, en mycket bra film som jag varmt rekommenderar.