23:40:24
Filmrecensenten som ropade varg
An American Werewolf in London
Akta er för månen, håll er till vägen och undvik hedarna.
De är de enda råd som de unga amerikanerna David och Jack får när de under sin semester i England råkar vandra in på det underliga värdshuset ”Det slaktade lammet”, ute på den brittiska landssidan. Människorna där är vidskepliga, och de två männen märker snart att de inte är välkomna där, åtminstone inte om de ställer frågor, för det finns hemligheter där som ingen vill avslöja. Det hela får ett olyckligt slut när amerikanerna, under fullmånen, ändå avviker från vägen och blir anfallna av en vargliknande best. Jack blir dödad, men David överlever. Priset för hans överlevnad visar sig dock vara högt.
Det här är en kultklassiker från 1981 som jag velat se ganska länge, och i fredags styrde jag slutligen upp det. Det här är en riktigt trevlig film. Bra, sammanhängande handling, duktiga skådespelare och bra regi. Filmen är innovativ och har ett stort sinne för humor. Jag har inte sett många varulvsfilmer, men jag tvivlar på att det blir så mycket bättre än såhär. Varulvsförvandlingen är helt fantastisk. Det känns också som att en stor kärlek till skräckgenren ligger till grund för filmen, då det ibland görs små referenser till andra filmer och skräckhistorier, exempelvis The Wolfman från -41 och Sweeney Todd. En annan rolig detalj är användandet av låtar som Bad Moon Rising och Blue Moon.
Det här är en film som jag verkligen varmt vill rekommendera. Den är stämningsfull, men mer underhållande än läskig, för den som inte gillar att bli skrämd. Och humorn tillför väldigt mycket till filmen. En del dialoger är helt lysande. Har man inte sett den här än så börjar det verkligen vara dags.